00:03
Du lyssnar på Folkets historia med mig, Anders Lundin.
00:08
Tyst med sig kvinnan! Nej, tystar inte mig!
00:14
Adelskvinnan Elisabeth Tam och författaren Moa Martinsson växte upp i helt skilda världar i olika samhällsklasser men deras liv vävde samman på den för den tiden radikala och nyskapande kursgården ute på Fågelsta utanför Katrin Holm.
00:32
Det är ett slags ständigt pågående rollspel som löpte genom hela den här kursen som kvinnorna gick.
00:40
Vem tror ni att ni är? Jag är Prosten Grolle, nämndens ordförande och det är jag som bestämmer.
00:50
Att öva sig inför allvaret genom att leka det först är nog ofta en bra idé. I början när jag gjorde Robinson så lekte vi i Öråd först. Olika personer i produktionen fick leka att de var deltagare som var lite såhär arga eller sura eller misstänksamma mot varandra och hungriga. Och jag skulle leka programledare som försöker reda ut alltihop och det funkade bra tyckte vi. Karl XII lär ha lekt snöbollskrig med sina mannar när armen låg i vinterläger i Estland efter Narva och på så vis öva olika strategier.
01:21
Idag ska vi få bland annat höra om ett annat lustigt träningsläger. De första kvinnorna i landet som gavs in i politiken, de åkte ut till en herrgård och lekte kommunpolitik i en hittepåkommun som de fantiserade ihop och kallade den för Kom till Motta. Några av dem som var med och lekte kom sedan att förändra Sverige. Elin Wägner var där, Moa Martensson var med, Kerstin Hässelgren, Sveriges första riksdagsskvinna, ja, hon var med. Och i det här avsnittet ska vi höra mer om vad som hände på det där feministiska träningsläget Fågelsta.
01:51
Hej, Marie Steinerud, arkivarie vid Nordiska museets arkiv, docent i etnologi och nordisk historia. Hej! Men du, du sa nyss här att du var fascinerad av herrgårdar och tanter. Det här är ju en lyckad kombination.
02:05
Ja, det är nästan så att det blir för mycket för mig här.
02:07
Ja, nu ska det handla om en supergrupp tjejer som är med och förändrar Sveriges. Och det som så småningom leder fram till rösträtten 1921, kvinnlig rösträtt. Det kommer att vara Elin Wägner här, Moa Martinsson där, Kerstin Hesselgren där. Men kanske inte minst Elisabeth Tamm. Vem var hon då?
02:25
Hon växte upp på Fågelsta gods i Sörmland. Fågelsta ingick ju i den här gruppen av de större sörmländska godsen vid den här tiden. Vi har Julitta, vi har Äs, vi har Jimmersta och naturligtvis Fågelsta.
02:40
De här gårdarna har ju anor sedan lång tid tillbaka. Ofta stora huvudbyggnader, de är väldigt anslående i miljön, i landskapet, men de var ju också gods. Alltså man får komma ihåg att det här fanns jordbruk, det fanns djur, det fanns skogsbruk, den typen torpare. Så det var ju liksom stora gods det här.
03:00
Du menar, det är ägor. Det är ett gods i mitten och sen så är det arendebönder som jobbar på ändlösa åkrar som godset äger.
03:08
Ja, och där växte Elisabeth upp. Liksom många andra högerståndsfamiljer vid den här tiden så fick hon privatundervisning i hemmet av en guvernant. Och samtidigt så verkar hennes uppväxt ha präglats väldigt mycket av ett väldigt starkt intresse för samhällsfrågor, för bildning och för ansvarstagande för godsets verksamhet.
03:28
Men det vi förstår här också det är ju då att Elisabeth Tam inte är en flicka av folket utan hon kommer från en ganska burgen miljö.
03:38
Det är väl lite konstigt att en kvinna med den bakgrunden blir en förkämpe för demokratiska rättigheter.
03:45
De här kvinnorna, de hade oftast en utbildning bakom sig. De hade också resurser som gjorde att de kunde fundera över de här frågorna. De behövde inte arbeta för uppehället som många andra kvinnor behövde göra. Och vi vet till exempel att Tam, hon vistades ju periodvis i Uppsala och läste vid universitetet. Eller hon följde föreläsningar vid universitetet kanske vi måste säga. För hon var ju inte inskriven som en reguljär student vid universitetet. Hon tog till exempel ingen examen heller.
04:17
Nu har vi etablerat Elisabeth Tam, kommer från en början herrgårdsmiljö. En annan huvudperson i avsnittet är Helga Maria Svarts som föds 10 mil söderut. Ska vi säga vem Helga är på en gång?
04:31
Det är hon som vi kanske allra mest känner som Moa Martinsson, författarinnan.
04:37
Men där är vi inte än.
04:38
Just nu är hon Helga Maria.
04:40
Och mamma Kristina, 19 år, ogift.
04:43
Hon var väldigt ogift. Det finns många diskussioner om vem som var hennes far. Kristina själv, hon trodde att han hade rest till Amerika. Men i själva verket så hade han gjort en... En annan ung kvinna är gravid och gift sig med henne.
04:58
Vad innebär det? Är det automatiskt ett utanförskap?
05:03
I allra högsta grad, absolut.
05:05
Och ett stigma som inte bara Kristina fick bära utan också Helga. Den här positionen som Kristina befann sig i när hon födde Helga gjorde också att hon var tvungen att lämna bort barnet. Hon kunde inte ta hand om henne själv och arbeta för sin försörjning. Det gick ju inte. Så Helga hon växte upp hos sina morföräldrar och hos fosterföräldrar och när morföräldrarna dör så hamnar Helga så småningom tillbaka hos sin mor som då har gift sig med en trädgårdsmästare.
05:37
Och han hade alkoholproblem och han hamnade ofta i konflikter.
05:42
Och det här gjorde att de hela tiden behövde flytta. Så den här bilden av den ständigt flyttande statarfamiljen, den liksom går från teori till praktik här i Helgas uppväxt. Trots detta så måste man ändå påpeka att Helga var oerhört duktig, i synnerhet i modersmål. Och hon fick läsa upp dikter för klassen. Jaha. Men som 15-åring då hade hon varit tvungen att sluta skolan och då flyttade hon till Stockholm i hopp om att kunna tjäna pengar, försörja sig själv och försörja sin mor.
06:16
Och precis som för många andra idag så är ju Stockholm en drömmarnas plats.
06:21
Vi ska börja vår historia och vår drama i Fågelstad där Elisabeth Tam nu har blivit 25 år och blivit...
06:30
Herre på teppan, vad är man då? Kvinna på teppan, det är hon som styr och ställer. Var det förresten en självklarhet att hon skulle och kunde ta över gården som ung kvinna?
06:38
Fanns det ingen son? Ja, då fick man ju vända sig någon annanstans för att lämna gården vidare. Och att hon troligtvis var en överenskommelse som de hade gjort. Och att hon ville det också.
06:50
Vi ska dit nu i tid och rum, fast inte riktigt. Vi ska till Fågstads granne Bäckström som sitter i en annan herregård. Och Minsan har en annan syn på vad kvinnorna där i granngården håller på med. Och just idag så får han besöka en fotograf som åker runt i trakten och porträtterar människorna där.
07:11
Igår var det regn och grått. Jo, dystert.
07:16
Jag tog fyra, nej, tre bilder på begravningen. Kistan i Julita kyrka, frun Amelia ensam och frun och barnen framför huset.
07:27
Frun hade mörka ögon och skarpa drag.
07:30
Herr Bäckström kommer till biblioteket för att bli fotograferad. Han bad er vänta där.
07:35
Tack!
07:36
Imorgon bitti ska jag före via damerna på Fågelstad. Men idag Bäckström här på Julita.
07:44
Ljuset från fönstret faller in vid skrivbordet.
07:50
Jaha, herr fotograf.
07:52
Herr Bäckström.
07:53
Är vädret bra för fotografering?
07:55
Ja, utmärkt, herr Bäckström. Ljuset är varmt, mjukt, lågt. Det skapar långa, vackra skuggor.
08:02
Då ställer jag mig här vid fönstret i profil om det går bra. Ja, mycket bra, Herr Bäckström. Jag tänker att jag ser ut över julita, över mina ägor.
08:11
Ja, kan Herr Bäckström vända huvudet något åt vänster? Ja, stopp. Det blir utmärkt.
08:19
Jaha, ligger håret bra? Det ligger så bra så.
08:23
Stundtals hade det varit till gagn att ha en kamrat att diskutera fotografikonsten och kamerorna med.
08:30
Min bälgkamera har rörlig front och fastmonterad trådutlösare. Borde jag köpt en annan modell?
08:37
Får herr fotografen glimt av trädgården också? Jo, jo. Titta, där ser jag grannen, galningen. Jaså? Fröken Tam vandrande mot kyrkan med sina radikal-pacifistiska kortbyxor med hängslen.
08:57
Jaha, var det bra så...
08:59
Kanske en bild med hatt? Ja, absolut.
09:02
Bäckström poserar. Tvinnar sin kraftfull av mustasch. Vaxad.
09:08
Han ser sig själv när han talar. Ser sig själv när han ser ut genom fönstret.
09:13
Och hela skaran av de där kompromisslösa, förfärligt korta luggarna.
09:19
Och slipsar.
09:21
Kretiner! Se på mig, Herr Bäckström. Se på mig och tänk på Elisabetta.
09:27
Jag går närmare och får en road glimt i Bäckströms ögon.
09:31
Jag hoppas få råd att köpa en ateljerkamera för seriebilds tagning av porträtt.
09:37
Om vi hade varit två fotografer skulle vi haft råd.
09:40
Nej du, jag hade hellre sett att folket på Äs eller Gimmersta var mina närmaste grannar.
09:46
Får jag be Herr Bäckström vända sig ut mot trädgården? Ja, precis sådär.
09:52
Fågelklo, hermelin och en massa kärringar.
09:56
Bryr sig inte om att dölja sina skrovliga knän och tjocka vader ens. Är detta vad en svensk kvinna vill vara? Va?
10:02
Fotografen? Ja.
10:05
Vad vet jag? Jag lever ett enkelt liv med min Frida, ja.
10:09
Ta ett steg fram, Herr Växström. Nej, det var för mycket.
10:12
Hur ska ni ha det, Carl?
10:15
Bäckström kanske kan knäppa upp en knapp i kavajen.
10:20
Nej, herr fotograf. Så roligt ska vi väl inte ha det.
10:25
Jag vill hitta ett avspänt uttryck bara. Kanske kan herr Bäckström slå sig ner i fåtöljen här.
10:31
Ja, det kanske går den. Just så, herr Bäckström. Precis så.
10:36
Sex kronor kostar prenumerationen på tidevarvet. 15 euro per lösnummer. Hur i helvete får hon det att gå ihop? Hon måste ju betala läsarna för att få det att gå ihop.
10:50
Då, Herr Bäcksröm, var vi klara här. Om två veckor är jag åter för att visa fotografierna av er. Och vad är det ni ska föreviga nu då? Jag cyklar till bonde på Jimmersta gods på föreviga kosläppet.
11:01
Nå, charmant!
11:04
Hälsa, bonde! Ja, det ska jag göra.
11:09
Bäckström, när han låter sig fotograferas, noterar att det rör sig udda figurer på granntomtens ägor. Att det har kommit dit kvinnor som inte tycker dela hans syn på hur politik och samhället ska röra sig framåt.
11:24
Ja, det hände ju någonting med kvinnorörelsen under den här perioden. Det står ju klart att Elisabeth Hamm under hela sin uppväxt har funderat väldigt mycket på olika typer av moraliska frågor.
11:39
Det handlar dels om det här ansvaret som godsägare, men också vad det i praktiken innebar för henne. Hon funderade väldigt mycket på rättvisa arbetsvillkor, nykterhet, ordning, utbildning och folkbildning för de som hon hade ansvar för. Hon funderade också väldigt mycket på kvinnornas ställning och naturligtvis hur ett modernt jordbruk ska kunna drivas på ett ansvarsfullt sätt.
12:11
Första kammaren sammanträde lördagen den 18 maj 1912.
12:16
Första talare, Herr Erik Helleberg.
12:20
Tack, Herr talman.
12:23
Ett gammalt ordspråk säger att det är bättre att stämma i bäcken. Ty i ån är det icke lätt att göra.
12:31
Den kvinnliga rösträttsrörelsen är icke längre en bäck. Den är icke blott en å, utan en stor, mäktig flod- som strömmar genom alla västeuropeiskt civiliserade länder-
12:47
När man 1919 fattade beslutet om kvinnlig rösträtt så blev det också möjligt för kvinnor att bli valda.
12:55
De hamnade på valbara platser och Elisabeth Tam blir då invalt i riksdagen.
13:01
Då är hon en av de första...
13:03
Och en utav de första...
13:05
Vi ser det, Kerstin Hessegren är först.
13:07
Det är fem kvinnor. Han kör. Ja, det är Kerstin den första då. Ja, Hessegren.
13:12
Och så är det ju våran Elisabeth då, naturligtvis.
13:15
Och Nelly Thuring, Bertha Wellin och Ade Österlund. Och det är de som börjar och blir invalda.
13:24
Och de tar då plats i riksdagen 1922. Okej.
13:27
Är det de som Elisabeth Tam samlar omkring sig? Det finns ju något som vi inte har pratat om. Frisinnade kvinnor.
13:33
Är det hennes skapelse? Den gruppen?
13:36
Frisinnad betyder ju i det här sammanhanget ungefär liberal och reformvänlig och många av de här kvinnorna kom ju från den liberala rörelsen och den här gruppen stod ju väldigt nära den liberala rörelsen naturligtvis men de var också väldigt självständiga och drev ibland mer radikala frågor än vad partiet själva skrev under.
13:59
Men partiet syfte då på det liberala partiet?
14:02
Precis, frisinnade kvinnor. De blir ett riksförbund i början på 20-talet. Den här är en tid i Sveriges historia som är under... Det händer oerhört mycket. Vi har haft första världskriget.
14:15
Nu är vi inne i mellankrigsperioden. Och bakgrunden till den här gruppen är ju att man ansåg att kvinnor behövde lära sig att organisera sig. Nu har man fått sin rösträtt.
14:28
Men hur ska vi kunna påverka det här nya samhället som man såg växa fram och som man ville skulle växa fram?
14:36
Så nu är vi igång. Nu har vi startat en grupp som tar ansvar för att kvinnor ska få insikt i hur man tar steget in i politiken.
14:47
Och då samlar Elisabeth Hamm ett gäng kvinnor runt omkring sig på Fågelsta. Och de kommer fram till att vi behöver organisera oss ännu mer. Vi kan inte sluta med de här frågorna bara för att vi har fått rösträtt. Det är nu det viktiga och kanske det största arbetet sätter igång.
15:10
Vi befinner oss nu tidsmässigt, alltså 1922. Ja.
15:14
Och då startar man den här kursen och det kallades för urkursen, den här kursen som ges första gången på Fågelsta, på det som blir Fågelsta medborgarskola.
15:28
Då antar jag att förr eller senast så kommer de att börja rekrytera folk och det är kanske där vi ska hoppa tillbaka till vår annan huvudperson. Hur går det för Moa under tiden?
15:38
När vi lämnade henne senast så hade hon ju flyttat till Stockholm.
15:41
Ja, hon var 15 år och jag var lite orolig för hur det skulle gå.
15:44
Ja, men det är ju rimligt att vara lite orolig för henne. För att när hon anländer till Stockholm då så är det ju inte en enkel väg uppåt vi ser framför oss utan... Det blir ju för henne ytterligare en väg in i väldigt hårt arbete och ekonomisk osäkerhet. Hon rörde sig i en miljö som var mycket präglad av sjukdom, av trångboddhet, långa arbetsdagar, låg lön, osäkra anställningar.
16:11
Och ständig ekonomisk kamp och det var ju det livet som hon hade velat lämna bakom sig.
16:18
Och den här kampen för att hitta en bättre framtid, för det är ju oftast så när man lämnar någonting i jakt på någonting annat, den fanns inte i Stockholm.
16:29
Så efter en tid då så återvänder hon och ser man på hennes tillvaro så kan man nästan säga att det här är så mycket av hennes syn på till var hon formas. Hon ser de här klassskillnaderna som blir så väldigt tydliga i en stad som Stockholm. Hon ser kvinnors arbete också.
16:50
Hon ser utsattheten men man måste också peka på att hon ser sammanhållningen mellan kvinnor. Att man hjälper varandra. Och det här kommer ju också att bli kärnan i det som blir så småningom hennes författarskap. Men vi är ju inte där riktigt än. Runt 1909-1910 återvänder till sina hembygder så träffar hon grundläggaren Carl Johansson.
17:13
Och de bosätter sig på torpet Johannes Dahl i Sorunda. Och han var också väldigt politiskt engagerad. Han var syndikalist. Och han var också äldre än Helga. Och 1910 då blir Helga gravid med deras första barn. Från 1910 och framåt så föder hon fem pojkar. Och hon är fortfarande ogift.
17:34
Det är svårt att se hennes författarkarriär ur det här.
17:40
Jag tänker så här att vissa saker i Mohans tillvaro behöver man ta med sig för att förstå vad som hände sen. Samtidigt så hade hennes man perioder av arbetslöshet och han led av psykisk ohälsa. Och mycket av försörjningsbördan landade.
17:56
På hustrun, alltså på Moa Martinsson.
17:59
Hon började skriva i den syndikalistiska tidningen Arbetaren 1922.
18:06
Och nu är vi ungefär där vi lämnade Elisabeth Hamm som då grundade den här urkursen i Fågestad.
18:14
Då får jag följa en bild hur de här bättre bemedlade damerna på ett gods på våning två med cigarriller, inte vet jag vad de hade, sippandes någonting dyrt. Bläddrar i arbeten, hittar Helgas artiklar och Helga i sin tur sitter i torpet med fem barn, en halvfull odurlig kar och skriver på sena timmar knackar hon ner de här historierna och någonstans Så singlar den här arken som hon har skrivit ut i natten.
18:48
Trycks upp, printas iväg, skickas och bläddras nu bland damerna i Fågelstad.
18:54
Helt otroligt är det nog inte. Och kvinnorna kring Fågelstad och medborgarskolan där, det var ju inte bara borgerliga eller högerståndskvinnor som man var ute efter utan man ville bjuda in alla. Och därför så blev ju Helga Johansson så viktig för dem. Men innan vi kommer fram dit så hände någonting i Helgas liv som kom att vara väldigt omstörtande för henne.
19:23
Är det här det händer?
19:25
Det är nu det händer.
19:28
Ska vi ta det?
19:29
Ja, jag tycker det.
19:31
Två av hennes yngsta söner går genom isen och drunknar.
19:37
Fruktansvärt.
19:38
Ja, och det här är ju helt omstörtande för Helga. Ja.
19:47
Ett trauma som levde med henne under resten av hennes liv. De barnen då begravdes också sedan där i närheten av torpet och det band henne ännu mer till den här platsen som också är viktig för henne i hennes författarskap.
20:05
Och sen ska vi fortsätta att säga också att hennes man tar ju livet av sig. Ja.
20:11
Eller ett år senare va?
20:12
Ja, ungefär så.
20:14
Spränger sig i bitar, tror jag.
20:18
Ja.
20:19
Hon måste ju ha hamnat i ett bottenlöst mörker här förstår man.
20:24
Är det där Fågelstadkvinnorna hittar henne?
20:27
Ja, det är lätt att se att de plockar upp Helga, som hon hette då. Men det är inte bara så det var heller. Hon kom ju med en kunskap till Fågelstad och medborgarskolan där som de faktiskt ville ha.
20:42
Kommer de fysiskt till Fågelstad?
20:44
Det gör hon. 1928 så lämnar hon statermiljöerna. Hon lämnar sitt arbetartorp och hon reser in i en annan värld. Och du pratade om det där tåget som du föreställde dig att hon klev upp på.
20:58
Precis.
21:00
Och att man kan då föreställa sig hur vägen dit kanske kunde te sig för henne. Att hon lämnade torpet, det sörmländska landskapet, seglade förbi. Järnväg, landsvägar och slutligen då den här allén upp till godset.
21:17
Är det inget att förlora? Jag kan lika gärna göra det här.
21:19
Så kan det vara att det här traumat också sätter igång någonting hos henne.
21:25
Och den här miljön hon möter på Fågelstad är ju väldigt väsensskild från det hon kommer ifrån. Här kommer hon till stora ljusa rum, det finns bibliotek och salonger. Långa middagsbord där man samtalade med varandra långt efter att middagen var avslutad.
21:44
Det här var ju inte tänkt som en vanlig herrgårdsvistelse utan man skulle prata politik. Det var tanken med det här. Man skulle diskutera demokrati och lära sig att ta plats i offentligheten. Hennes erfarenheter som arbetarkvinna inte bara sågs som fattigdom och en avsaknad av någonting utan som en kunskap som man faktiskt behövde för att kunna gå vidare med att förändra samhället.
22:11
På sätt och vis så kom hon med en rikedom till de rika damerna med en kunskap och en utbildning och allt vad de behövde.
22:23
I förra dramat hörde vi hur fotograf Axel skulle vidare mot Fågelstad och jag tror att han har kommit fram dit nu.
22:32
Jag ser kvinnorna där framme. Svarta kjolar, ljusare klänningar och några i Cavajos lips. Bara kvinnor.
22:40
Där är hon och Rin Hermelin. Och den där Ada Nilsson.
22:44
Här fotograf!
22:45
Magen krånglar. Jag är sjuk. Kanske borde jag haft hatt idag. Eller en ljus byxa.
22:51
Jag vet det fan.
22:53
Skynda! Vi ska just börja presentationen.
22:55
Ja, jag kommer.
22:56
Jag ska bara parkera cykeln, fröken Hermelin.
22:59
Igår förevigade jag Bäckström på Julita. Fyra porträtt. På eftermiddagen kosläppet hos bonde på Jimmersta. Bekanta och välkända platser och dofter. Men här, på Fågelstad...
23:14
Mina damer!
23:17
Välkomna! Mitt namn är Honorin Hermelin. Varje morgon börjar vi med gymnastik och därefter är det föreläsningar om till exempel den grekiska kulturen.
23:29
Ingen jag känner kan tala med om mina upplevelser då ingen har tillträde till alla dessa rum.
23:35
Bara jag ensam med min bälgkamera.
23:39
Jag ser henne! Vem? Isabettham!
23:43
Den kostade 196 kronor, två månadslöner. Jag håller den framför mig som en sköld.
23:50
Mina damer, välkomna till den kvinnliga medborgarskolan i Fågelsta. Jag heter Elisabeth Hamm och äger godset Fågelsta.
24:04
Tyst med er nu hela gruppen!
24:08
Ja, jag vill tydliggöra att vi inte är en grupp. Snarare en konstellation. Liksom stjärnorna kretsar vi kring vårt eget. Vi är alla starka, kraftfulla individer med olika kunskaper och färdigheter.
24:28
Högt hårfäste, fyllig mun, smal, sträng, skrämmande.
24:34
Hon är tio år äldre än jag. Eller kanske mer. Är det kläderna som får henne att se så sträng ut?
24:41
Stor, mörk, kavaj och så stram.
24:45
Vi arbetar med tre delar. Hjärnan, hjärtat och handen.
24:50
Ursäkta mig, men varför är retorik ett viktigt spörsmål här på Fågestad?
24:56
Att kunna tala för sin sak är viktigt. Hur ska vi annars kunna förändra? Allt som rör samhällsangelägenheter har så länge gällt för män och de högre stånden något som vanliga människor, i all synnerhet kvinnor, inte borde lägga sig i.
25:15
Med kameran passar jag in var som helst, tar mig alla friheter, ingår i alla grupper.
25:21
Kvinnornas erfarenhet och värdesättningar duger lika bra för samhället som för hemmet. Vi måste se vårt värde och se till att andra speglar vår tyngd och position.
25:35
Jag kan be riksdagskvinnor och godsägare att ta av slipsen. Se in i linsen och sträcka ut tungan och stå på händer.
25:42
–Herr fotograf? –Ja. –Mina damer, Herr Fredriksson är fotograf och kommer finnas här idag. Hur vill Herr fotograf spegla vår konstellation?
25:52
–Konstellation? –Ja. –Ja, alltså jag förevigar er med ett fotografi.
26:00
–Men hur?
26:02
–Jag dokumenterar det ni konstellerar, fröket han. –Konstellerar?
26:06
–Ja.
26:11
En konstellation är en sammanslutning av starka individer.
26:17
Jag föreslår att Herr Fotograf är fri att dokumentera vår konstellation och verksamhet hela denna dag. Absolut, fröken Tam.
26:26
Mina damer, vi inleder denna fina måndag med bad i sjön Aspen innan vi fortsätter med den grekiska historien. Så, öv med paltorna och hopp i sjön!
26:41
Aspen ligger spegelblank. 30 kvinnor som kastar sig i vattnet. Jag låter fingrarna löpa över bakeliten på kameran. Skruvar på fronten av kameran och tittar rakt ner.
26:56
Nu undrar jag vad som händer med Axels uppdrag. Står han att fota tjejerna nu när de badar?
27:03
Den här fotografen Axel var ju återkommande gäst på Fågelstad. Han fotograferade många av de här kvinnorna. Det finns fotografier på badande kvinnor. Kanske var det just den här?
27:12
Men Axel är där och noterar att han är en främmande fågel i en ny miljö och grannen Bäckström har vi redan hört att han fnyser och tycker att damerna skämmer ut sig. Vad är synen på de här kvinnorna och deras verksamhet samtidigt i samhället?
27:29
de mötte ju motstånd och hån. Och det här är ju någonting som går igen även i vår egen samtid. Att man gärna kritiserar kvinnor som framträder i offentligheten och som man upplever som hotfulla genom att påpeka hur de ser ut. Vi hörde Bäckström här som pratade om deras kavajer och luggar och byxor eller vad det nu var.
27:49
Det där har ju levt vidare tycker jag. Batikhäxa dök upp i huvudet som att fortfarande en förbläs att sätta nedsättande ord på
27:59
Ja, och då är man också ofarlig. Då blir man inte lika obehaglig. Man kunde också säga att konservativa såg de här fågelsta kvinnorna som att de hotade traditionella familjeideal.
28:15
Och man pekade på dem som känslostyrda till exempel också, ett begrepp vi känner igen från vår egen samtid. Och samtidigt kan man ju också säga att det fanns på något plan en väldigt stor fascination kring den här verksamheten. Det var ju kända kvinnor i samhället som höll till på Fågelstad. De har intellektuellt framstående kvinnor, vi har hört om Elisabeth förstås, men även Elin Wägner, Ada Nilsson och så Honorin Hermelin som blev skolans rektor så småningom.
28:44
Och många såg skolan som ett försök att faktiskt göra någonting mer av rösträtten, att göra demokrati av den.
28:51
Men nu saknade jag, nu träffades de här... På Fågstad. Men vad tog Moa? Hon var ju på väg dit i tåg.
28:58
Ja, till och med genom Allén gick hon ju upp.
29:01
Och är det nu hon byter namn?
29:02
Eller? Nja, ska man väl säga.
29:05
Det är helga fortfarande.
29:07
Ja eller nej, kan man väl säga. Det sker ju gradvis. Hon glider över. Det finns ingen clean cut här.
29:14
Och Moa var ju inte ett vanligt förnamn i Sverige vid den här tiden. Och det är kanske därför det sticker ut så mycket när hon börjar använda signaturen Moa. För det är där det dyker upp första gången.
29:25
The artist formerly known as Helga.
29:28
Och blev Moa.
29:30
Och då dyker den här signaturen upp och då är det bara Moa.
29:35
Och en dag på medborgarskolan, den var dels intensiv och dels väldigt ovanlig för sin tid. Dels så bodde de här kvinnorna tillsammans och de utbytte väldigt mycket erfarenheter. De tog del av föreläsningar och diskussioner.
29:50
Och man hade samtal som pågick långt in på nätterna, långt efter lektionerna, tog slut. Politik, demokrati, grekisk historia har vi redan hört om. Men även internationella frågor var också viktigt att placera den här kvinnokampen, den demokratiska kampen, inne i ett större sammanhang.
30:11
Man diskuterade sexualupplysning, man diskuterade litteratur, psykologi.
30:17
Men det som är väldigt viktigt här är att det här handlade inte bara om fakta och teori. De skulle också tränas, kvinnorna, de skulle tränas i att tala offentligt, argumentera, formulera sina egna erfarenheter och ta del av det här nya samhället.
30:34
Nu måste väl ändå den här Kom till Måtta-träningen komma, som jag tycker är rolig.
30:38
Ja, vi har liksom lagt upp det lite nu, för att gå från teori till praktik.
30:42
Ja, också jäkligt vaket. Vi ska träna oss, vi leker att vi är en kommun. Och då hittade de på Kom till Måtta. Berätta om Kom till Måtta-kommunen.
30:51
Det är ett slags ständigt pågående rollspel, eller man kanske skulle kunna kalla det för en demokratiövning, som löpte genom hela den här kursen som kvinnorna gick.
31:03
Och tanken då var att man skulle förses med olika roller, som i en riktig kommun. Alltså någon kunde vara kommunpolitiker, någon kunde vara ansvarig för fattigvården. Det kunde finnas journalister och kanske någon småföretagare. Det kunde finnas bönder, torpare, statare, sådär. Så att man fick sin roll. Och då skulle man lära sig att sköta den här sysslan som man blev ålagd sig i. Men också ibland kunde man få uppdrag att förändra. En torpare kanske var intresserad av att förändra.
31:34
Hur kunde man göra då? Vilka vägar fanns att gå?
31:37
Så de fick öva sig i praktisk demokrati. Att tala, att argumentera, att fatta beslut, att kompromissa och också inte minst att hantera olika typer av konflikter. Men också sådana här mer praktiska övningar. Hur skriver man ett fattigvårdsprotokoll till exempel?
31:57
Nu, mina damer, öppnar kommunen kom till Motta sina dörrar och de förtroendevalda får gå igenom motionerna. Varsågoda!
32:06
Under hänvisning till motiveringen i motion nummer 114 får jag värdsamt hemställa att för kvinnlig innehavare av befattning, vilket förut kunnat innehavas endast av män, vill vi att de löneförmåner som tillkommer manlig befattningshavare skola gälla för motsvarande kvinnlig befattningshavare.
32:25
Är man ens kvinna när man styr över en kommun och kom till Motta, en låtsaskommun, är det må hända en lek som jag inte begriper mig på
32:34
Jag som är kommunens ordförande motsätter mig detta. Kvinnor utför samma arbete och borde då ha samma löneförmåner.
32:41
Min hustru Frida har långt hår, ofta uppsatt. Mjuka lockar som rinner ner över ansiktet. Mjuka, välstrukna, vita klänningar. Är hon kvinna utan dessa attribut?
32:54
Tyst med sig kvinna! Nej tystar icke mig! Ni kvinnor har redan en försörjare som tillgodoser familjens behov. Vilket gör att befattningar inom kommunen kommer till måtta inte godtar att kvinnliga befattningshavare ska ha samma löneförmåne som manliga. Vem tror ni att ni är? Jag är Prosten Grolle, nämndens ordförande och det är jag som bestämmer.
33:16
Min tungspets följer min muns raka linje, som om den vore skuren med ett enda rakt snitt. Mina ögon är ljusa och lutar försiktigt nedåt. Jag har en kraftig näsa och mustaschen. Mustaschen och näsan är manliga, skulle jag säga.
33:32
Jag ser gärna att Herr Fotograf Furevigar kom till Mottas förtroendevalda. Jaha, självklart, fröken Tamm. Gärna fotografier av en var.
33:41
Absolut, fröken Tamm.
33:43
Det går bra att börja med mig.
33:44
Jaha, det går bra att slå sig ner på pallen.
33:46
Jaha, tack. Vad trevligt. Mitt namn är Emma Johansson och jag är sågverksarbetardotter.
33:54
Jaha, ja. Fröken kan vända huvudet lite åt vänster kanske om jag får be.
33:58
Jaha.
34:00
Trivs ni här?
34:00
Mycket. Jag sitter i pensionsnämnden där hemma och de här veckorna är mycket betydelsefulla för min självkänsla.
34:07
Jaha, ja. Självkänsla.
34:09
Sen är det jag som ska fotograferas. Asta Berglund var namnet. Ni kan... Så är ni på pallen.
34:15
Ja.
34:17
Trivs ni?
34:18
Oh ja. Körsång för Elsa Stenhammar. Bara en sån sak.
34:24
Har herrfotografen sjungit körsång?
34:27
Nej.
34:28
Kan ni... Ja, jag kan luta mig åt vänster.
34:31
Tack.
34:32
Körsången skapar en stark gemenskap. Säkert. Arbetar Fredriksson alltid ensam?
34:38
Jo.
34:39
Vad hända skulle gemenskap pigga upp?
34:41
Nej, jag trivs bra med min välgkamera.
34:44
Och så har jag cykeln. Jag tar på kavajen och packar ihop kameran. Jag vill skynda. Skynda från Fågelstad.
34:53
Kanske här fotograf ändå borde utforska körsången.
34:57
Allt jag vill är att vara ensam i mitt mörkrum och i lugn och ro låta människorna långsamt framträda på bilderna. Några bilder slänger jag, andra förstorar jag. Jag väljer mitt eget entourage och jag är kung över de människor jag förevigar.
35:15
Känner han sig lite hotad av den nya tiden och de här kvinnorna som tar för sig.
35:22
Ja, det skulle jag nog tro. Det måste ha varit för honom väldigt underligt.
35:28
Vi ska väl hoppa fram lite och se hur det går för Fågstad. Det händer lite grejer här snart framåt i tiden.
35:35
Elisabeth Hamm har blivit äldre. Hon är född 1880. I den här tiden är hon 50-60 års åldern. Och hennes engagemang kommer alltmer att kretsa kring jordbruket, kring miljön och framförallt kring fredsfrågor. Och vi måste ju också komma ihåg vilken tid vi befinner oss i nu.
35:54
Är vi på väg mot nitrategini och krigsutbrottet och uppröstningen i Europa och allt som föregår det.
36:00
Precis. Och hon såg ett väldigt tydligt samband mellan människans sätt att behandla naturen och möjligheten till fred och en sorts harmoni i samhället. För det var där hennes fokus kom att ligga.
36:12
Var det miljöfrågor också alltså?
36:14
Ja, det handlade inte bara om ett ekonomiskt hållbart jordbruk, utan hon funderade också kring det etiska ansvaret inför sin jord och också inför framtiden.
36:31
Och där kan man ju nästan tänka sig att det är väldigt moderna tankar, nästan ekologiska långt innan vår samtida miljörörelse ens var uppfunnen.
36:41
Moa då? Fortsätter hon att skriva politiska insändare? Fortsätter hon att jobba för demokratifrågan?
36:47
Nu kan man väl se att den här förvandlingen från Helga till Moa blir genomförd. Och när hon är 39 år så gifter hon sig... Moa gifter sig? Snart!
36:59
Så gifter hon sig med Harry Martinsson. Han var tio år yngre än vad hon kallades allmänt för luffarpoeten. Kanske lite elakt.
37:06
Han var en sköning.
37:08
Det kan man kanske säga.
37:09
En snubbelig snubbsnubb.
37:11
Ja, visst är det så.
37:11
Kanske. Hon går från statar hustru till en central gestalt i den svenska litteraturvärlden.
37:21
Från torpet och arbetarköket så tar hon steget in i litteraturen och samhällsdebatten på allvar.
37:27
Men, viktigt att påpeka här, hon lämnar aldrig arbetar hustruns erfarenheter bakom sig utan hon för med sig det här.
37:34
Och inte heller torpet som arbetar hos hon bor i?
37:37
Nej, för det är där hon är så djupt förankrad i torpet. Där barnen finns och där hennes erfarenheter finns.
37:45
Ska vi runda av historien om Tam och Moa här? Håller de kontakten? Vet du någonting om det?
37:54
Jag vet inte hur mycket just de höll kontakten. Men Moa Martinsson bar ju hela tiden med sig de här erfarenheterna från arbetarklassens kvinnor. De perspektiven kommer hon aldrig överge trots att hon träder in på andra arenor och börjar leva ett annat liv. Och i hennes texter så står ju väldigt mycket den här kvinnliga kroppen i centrum.
38:17
Arbete, moderskap...
38:20
Hon beskriver ju väldigt levande just det här att föda barn, att vara en kvinnokropp. Det här tycker jag att det bränner till lite mellan Tam och Martinsson.
38:33
Hur då? Tam vill förändra samhället genom organisationer, genom utbildning, reformarbete. För det var där hennes erfarenheter kom ifrån. Men Martinsson, hon vände sig till litteraturen genom språk och sätta ord på sina erfarenheter. Erfarenheter som nästan inte hade synts i det offentliga samhället.
38:52
Själva platsen som vi har kretsat kring här, Fågelstad utanför Katrineholm. Den kan man besöka idag. Kan man få en uns upplevelse av det vi har pratat om. Ja, berätta. Ja.
39:06
Jo, på Fågelsta så bedrevs ju undervisningen i den gamla inspektorsbostaden som heter Lilla Ulvåsa.
39:13
Och det kan man besöka idag. Den har öppnats igen, används för kurser, för samtal, visningar, kulturarrangemang. Det finns också en permanent utställning där om de här, våra hjältar, Fågelsta kvinnorna.
39:27
Kan man köpa små dockor? Fantomstålmanen. Actionfigurer. Actionfigurer. Det skulle jag vilja ha.
39:36
Då hade jag köpt den av Elisabeth Hamm, tror jag.
39:40
Vi har pratat om juliet här också, som är ett museum. Är det här också ett museum?
39:43
Ja, på ett sätt så är det ju det, eftersom man kan se den här utställningen om de tidiga fågelstadkvinnorna. På Nordiska museet så har vi ju ingen stor fågelstadutställning, men i vår utställning Nordbor så går det att ta del av mycket av den värld som var fågelstadkvinnornas. Hur människors vardagsliv såg ut, hur könsroller förändrades under den här perioden, men också de här idéerna om de stora samhällsförändringarna som präglar 1900-talets första del.
40:11
Vad spännande det här var. Tack så hemskt mycket Marie Steinrud för en guidad tur genom Folkstad och kvinnohistorien. Tack själv.
40:22
Du har lyssnat på Folkets historia med mig, Anders Lundin. Och gäst i det här avsnittet var Marie Steinrud, arkivarie vid Nordiska museets arkiv.
40:32
Manusregi gjorde Magdalena Indebeto. Skådespelare i avsnittet var Max Ulversson, Klara Enervik, Ivan Mattias Pettersson, Pia Halvorsen och Ia Langhammer. Dramaredigering gjordes av Måra Stegard. Producent var Rasmus Levenhaupt. Avsnittet har möjliggjorts av Stiftelsen Nordiska museet, Katrineholms kommun, Plus Katrineholm, KFAB och Impekta Fröhandel. Studion som vi spelar in i heter Hype och det är en produktion av Hildurs.
